Skip to content
Karriärguide

Din guide till en framgångsrik karriärstart.

Hitta rätt utbildning med våra omfattande resurser och expertvägledning. Vi hjälper dig att nå dina akademiska och professionella mål.

Viktig information för din utbildningsresa.

Utforska antagningspoäng, antagningsstatistik och lönestatistik för att göra välgrundade beslut om din framtida karriär och utbildning.

Antagningspoäng

Antagningspoäng är den poäng som krävs för att bli antagen till en utbildning. De varierar beroende på utbildning och lärosäte, och förändras årligen. Tidigare års poäng ger en uppfattning om nivån du behöver nå.

Läs mer

Lönestatistik

Lönestatistik visar förväntade löner efter en viss utbildning. Den varierar beroende på yrke, bransch, plats och erfarenhet. Detta hjälper dig att planera din framtida ekonomi och karriärförväntningar.

Läs mer

Ansökningsstatistik

Ansökningsstatistik ger en översikt över antalet sökande till olika utbildningar och lärosäten. Den visar hur många som ansökt, hur många som blivit antagna, och deras poäng. Detta hjälper dig att förstå konkurrensläget och göra informerade val om dina utbildningsmål.

Läs mer

Har du också frågor?

Hittar du inte svaret på din fråga här kan du alltid maila oss så svarar någon av våra expoerter.

Man blir antagen till universitet och högskola genom att uppfylla behörighetskrav och ansöka via antagning.se.

Exempel på behörighetskrav

  • Grundläggande behörighet: Fullgjord gymnasieutbildning eller motsvarande.
  • Särskild behörighet: Specifika kurser och betyg beroende på utbildningsprogram.
  • Högskoleprovet: Resultat från högskoleprovet kan användas för att öka chanserna att bli antagen.

Ansökningsprocessen

  1. Skapa ett konto på antagning.se.
  2. Välj de utbildningar du vill söka till och rangordna dem i din ansökan.
  3. Skicka in dina betyg och eventuella andra meriter.
  4. Håll koll på antagningsbesked som kommer i två omgångar: preliminärt och slutligt.

Fakta om antagningsstatistik

Antagningsstatistik kan variera kraftigt mellan olika program och universitet. Populära program, såsom medicin och juridik, har ofta högre intagningspoäng och fler sökande än platser. Mer information och detaljerade steg kan du hitta på antagning.se

Antagningsbeskedet efter högskoleprovet skickas vanligtvis ut i juli för höstterminen och i december för vårterminen.


Exempelvis, om du skrev högskoleprovet på våren och ansökte till en utbildning som börjar på höstterminen, kan du förvänta dig att få ditt antagningsbesked någon gång i juli. Om du däremot skrev provet på hösten och ansökte till en utbildning som börjar på vårterminen, kommer antagningsbeskedet vanligtvis i december.


Det är viktigt att hålla koll på de specifika datumen som gäller för ansökan och antagning varje år, då dessa kan variera något. Mer detaljerad information och exakta datum kan oftast hittas på Antagning.se eller genom att kontakta den specifika högskolan eller universitetet du har ansökt till.


Läkarprogrammet är ofta den svåraste utbildningen att komma in på i Sverige.


Detta beror på en kombination av hög konkurrens, höga antagningspoäng och en begränsad mängd platser. Till exempel krävs det ofta maximala betyg från gymnasiet samt höga resultat på högskoleprovet för att bli antagen. Andra utbildningar som också är svåra att komma in på inkluderar juristprogrammet och vissa ingenjörsprogram, särskilt de vid KTH och Chalmers.


Nej, man måste inte göra högskoleprovet för att komma in på universitet.


Högskoleprovet är ett alternativt sätt att konkurrera om en plats på universitetet, men det är inte obligatoriskt. Antagning till universitetet kan ske genom betyg från gymnasiet, och vissa program kan ha egna antagningsprov eller intervjuer. Högskoleprovet kan dock vara fördelaktigt eftersom det ger ytterligare en möjlighet att förbättra sina chanser att komma in, särskilt om ens gymnasiebetyg inte räcker till.


Exempelvis kan en student med lägre gymnasiebetyg men högt resultat på högskoleprovet ändå ha goda chanser att bli antagen till sitt önskade program. Högskoleprovet ges två gånger om året och består av olika delar som testar bland annat kvantitativa och verbala färdigheter.


Skip to navigation